Riksjägarna har profilerat sig som en enfrågeorganisation under de senaste åren. Det är inte längre jakt och viltvård man har på agendan, utan nu är det rovdjursmotstånd och varghat som gäller för hela slanten.

Deras åsikter skall givetvis tas på allvar. Men de står allt mer isolerade som förbund. Utalanden, artiklar och ledare har tappat intresse från alla utom en liten hård kärna. Till och med deras medlemmar börjar ledsna på den enformiga litanian.

Anledningen är enkel - man har inga förslag, man har inga idéer. Förutom att skjuta fler vargar förstås. Och här har svenska folket med kraft talat om att det inte är lösningen.

Det här speglar en självcentrerad egoism som isolerar förbundet mer och mer. Man måste komma in i debatten och delta med konstruktiva förslag. Just nu missar man tåget eftersom man av många avfärdas som enkelspåriga"varghaverister".