Hur Jägareförbundet handskas med sanningen!
Under de senaste 4-5 åren har Jägareförbundet förlorat i stort sett hela det förtroendekapital som generationer av jägare mödosamt byggt upp genom seriös debatt och fokus på jakt och viltvård. Genom bristande ledarskap har man marginaliserats till en populistisk propagandaapparat som ingen längre lyssnar till. Inte ens lokaltidningarna skickar reportrar till de manifestationer, budkavlar och upprop man degenererat till att organisera. Årsstämman behandlades med en gäspning i pressen. Det är bara i sin egen lilla såpbubbla man tror att man har något reellt inflytande.
Detta är tragiskt. Det är en lång väg tillbaka efter 4-5 års harvande om varg, bly, och andra icke-frågor.
Tyvärr fortsätter man oförväget i samma stil. När man läser ett pressmeddelande med rubriken "Den svenska älgstammen minskar" kommer man osökt att tänka på vittneseden: "Jag NN lovar och försäkrar på heder och samvete att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra." och ett citat som tillskrivs Mark Twain: "Det finns tre slags lögner: lögn, förbannad lögn och statistik."
I pressmeddelandet läser man att:
"Sedan mitten av 1980-talet har antalet fällda älgar under älgjakten mer än halverats. Förra jaktsäsongen sköts endast 82 000 älgar i landet, vilket är 8 000 färre än året innan. Den fortsatta minskningen speglar nedgången i älgstammen vilket oroar de svenska jägarna. Älgen har ett stort värde för Sverige, inte bara som det främsta jaktbara viltet utan också som vår stora nationalsymbol. "
Det låter som en smärre katastrof. Sanningen är en helt annan. Letar man lite på förbundets hemsida hittar man deras egen avskjutningsstatistik för älg sedan 80 år tillbaka. Då får man lite perspektiv på det hela.
Källa: Svenska Jägareförbundet
Älgstammen är på en historiskt hög. På samma nivå som i slutet på 70-talet, innan den otroliga "älgexplosionen" vars följder först nu visar sig med betesskador i miljardklassen.
Någon katastrofal minskning är det inte frågan om. Snarare har stammen varit ganska stabil de senaste 15 åren.
Argumentation som denna ökar knappast förtroendet för förbundet. Vem tror man att man lurar egentligen?
Detta är tragiskt. Det är en lång väg tillbaka efter 4-5 års harvande om varg, bly, och andra icke-frågor.
Tyvärr fortsätter man oförväget i samma stil. När man läser ett pressmeddelande med rubriken "Den svenska älgstammen minskar" kommer man osökt att tänka på vittneseden: "Jag NN lovar och försäkrar på heder och samvete att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra." och ett citat som tillskrivs Mark Twain: "Det finns tre slags lögner: lögn, förbannad lögn och statistik."
I pressmeddelandet läser man att:
"Sedan mitten av 1980-talet har antalet fällda älgar under älgjakten mer än halverats. Förra jaktsäsongen sköts endast 82 000 älgar i landet, vilket är 8 000 färre än året innan. Den fortsatta minskningen speglar nedgången i älgstammen vilket oroar de svenska jägarna. Älgen har ett stort värde för Sverige, inte bara som det främsta jaktbara viltet utan också som vår stora nationalsymbol. "
Det låter som en smärre katastrof. Sanningen är en helt annan. Letar man lite på förbundets hemsida hittar man deras egen avskjutningsstatistik för älg sedan 80 år tillbaka. Då får man lite perspektiv på det hela.
Källa: Svenska Jägareförbundet
Älgstammen är på en historiskt hög. På samma nivå som i slutet på 70-talet, innan den otroliga "älgexplosionen" vars följder först nu visar sig med betesskador i miljardklassen.
Någon katastrofal minskning är det inte frågan om. Snarare har stammen varit ganska stabil de senaste 15 åren.
Argumentation som denna ökar knappast förtroendet för förbundet. Vem tror man att man lurar egentligen?
Tack för att du tar upp detta absurda att man talar om älgen som något slags utrotningshotat djur. Tyvärr så har man ju lyckats lura nästan hela svenska folket till att tro på det. För ett tag sedan hade svt:s Rapport ett inslag där man berättade att älgen höll på att försvinna och illustrerade med diagram som började på 80-talet. Jägarförbundets Glöersen och någon på lst Örebro (som uppenbarligen var jägare) fick sitta och berätta om det hemska läget. Inget ifrågasättande där inte.
Antagligen skulle väl SJF vilja mörka sin egen talande statistik men kan inte för alla miljoner de får för sitt "uppdrag".
Liksom med älgen hävdar man att rådjursstammen är i fara. "På vissa håll i Bergslagen är rådjuret utrotat av lodjuret" är en etablerad sanning. Jag bor i Bergslagsskogen och jag lovar, här kryllar det av rådjur. Konstigt att när man pratar rådjur så går man tillbaka till 90-talets siffror istället. Det extrema görs till norm.
Fortsätt ta upp detta och försök nå fram till Jägareförbundets nye orförande, tyvärr verkan han ju bara vara en blåkopia på Wictorin eller har jag fel där?
Reply to this