Miss på varannan björn i Jämtland
Nu kommer kritik mot björnjägarna även i Jämtland. I en artikel i ÖP från den 4 septemberkan man läsa att av 11 påskjutna björnar har endast 6 ohändertagits. Ett skandalöst dåligt facit.
Jägareförbundet får kritik av länsstyrelsens rovdjursansvarige för bristande utbildning av jägarna:
"Magnus Kristoffersson ifrågasätter även jägareförbundet utbildning.
- Man verkar ha missat att det första skottet ska vara dödande. Dessutom är det i nästan alla fall så att skytten inte tar ordentligt stöd inför skottet.
- Det är en helt annan sak att skjuta på pappfigurer på en skjutbana än att träffa en björn i skogen."
Den 5 september hade antalet rapporterade potentiella skadeskjutningar ökat till 9. Det är ganska intressant att höra förbundets kommentarer om det hela:
"– Naturligtvis är det inte bra. Vårt mål är att få fram så bra jägare som möjligt och när det gäller skadskjutning vill vi nå en nollvision, säger jaktvårdskonsulent Christel Johansson.
Hon uppmanar jägarna att gå den björnjaktsutbildning som förbundet arrangerar.
– Vi kom igång med den det här året och jag hoppas verkligen att många anmäler sig. Det som hänt visar att det är nödvändigt.
Hon får medhåll av Andreas Herlitz, Svenska Jägareförbundet, som inlett ett projekt, med syfte att få jägarkollektivet att förbereda jakten bättre, framförallt genom ökat övningsskytte.
–Jägareförbundet arbetar aktivt med att reducera skadskjutningarna. Självklart är varje form av skadskjutning olycklig, även om man inte känner till omständigheterna i dessa enskilda fall, säger Andreas Herlitz."
Man "kom igång" med utbildningen i år! Det var så dags. Jag tycker det är ett utmärkt exempel på hur långt från verkligheten jägarförbunden är. Man har organiserat manifestationer mot varg, och fört en hetssig debatt om jakt på morkulla istället för att ägna sig åt utbildning och viltvård.
Det är dags att ändra på prioriteterna!
Sedan skall man inte ta ifrån jägarna deras enskilda ansvar. Skall man ut i skogen skall man vara förberedd.
Jägareförbundet får kritik av länsstyrelsens rovdjursansvarige för bristande utbildning av jägarna:
"Magnus Kristoffersson ifrågasätter även jägareförbundet utbildning.
- Man verkar ha missat att det första skottet ska vara dödande. Dessutom är det i nästan alla fall så att skytten inte tar ordentligt stöd inför skottet.
- Det är en helt annan sak att skjuta på pappfigurer på en skjutbana än att träffa en björn i skogen."
Den 5 september hade antalet rapporterade potentiella skadeskjutningar ökat till 9. Det är ganska intressant att höra förbundets kommentarer om det hela:
"– Naturligtvis är det inte bra. Vårt mål är att få fram så bra jägare som möjligt och när det gäller skadskjutning vill vi nå en nollvision, säger jaktvårdskonsulent Christel Johansson.
Hon uppmanar jägarna att gå den björnjaktsutbildning som förbundet arrangerar.
– Vi kom igång med den det här året och jag hoppas verkligen att många anmäler sig. Det som hänt visar att det är nödvändigt.
Hon får medhåll av Andreas Herlitz, Svenska Jägareförbundet, som inlett ett projekt, med syfte att få jägarkollektivet att förbereda jakten bättre, framförallt genom ökat övningsskytte.
–Jägareförbundet arbetar aktivt med att reducera skadskjutningarna. Självklart är varje form av skadskjutning olycklig, även om man inte känner till omständigheterna i dessa enskilda fall, säger Andreas Herlitz."
Man "kom igång" med utbildningen i år! Det var så dags. Jag tycker det är ett utmärkt exempel på hur långt från verkligheten jägarförbunden är. Man har organiserat manifestationer mot varg, och fört en hetssig debatt om jakt på morkulla istället för att ägna sig åt utbildning och viltvård.
Det är dags att ändra på prioriteterna!
Sedan skall man inte ta ifrån jägarna deras enskilda ansvar. Skall man ut i skogen skall man vara förberedd.


50% skadskjutning är inte bara skandalöst, det är fullständigt oacceptabelt. Första skott mot vilt måste avlossas i ett läge där man säkert kan förvänta träff i vitalt område och vara dödande. För stora däggdjurs del innebär det näst intill stillastående djur, bredsida, skottrent fält, säkert avstånd och någon form av skjutstöd. Ett första skott mot huvud och hals är inte jägarmässigt i normalfallet. Andra skott eller fler får ses som nödåtgärder och blir också därefter.
Alla registrerade missade skott mot björn väcker också tyvärr andra frågor. Hur ser det ut med skadskjutningar av älg, rådjur och vildsvin ?? Man kan tyvärr med fog misstänka att missade skott mot dessa är lika frekventa. Här har vi dock ingen statistik alls.
Det här är vitala frågor som jägarförbunden ska och måste ägna sej åt med kraft. Om man nu kan slita sej från "rovdjursdebatten".
Reply to this
Att lära känna sitt vapen, att bli god vän med det, fordrar lång, intensiv utbildning och regelbunden träning under olika förhållanden. Grunden läggs på skjutbanan. Färdigheten måste ständigt underhållas, några gånger per år under är inte tillfyllest. Dessa skadeskjutna björnar samt det faktum att jägare och jakthundar vådaskjuts varje år utvisar inget annat än att man slarvar med dessa viktiga frågor inom jägarförbunden, ägnat att förvåna - det handlar om skarpladdade skjutvapen! Att hantera dessa kräver ansvar - bristerna härvidlag är påfallande stora. Hur detta kan fortgå i vårt samhälle med stora krav på säkerhet i olika frågor är anmärkningsvärt. Människor i skog och mark skall inte behöva löpa risker pga att oansvariga jägare inte kan hantera eget vapen! Här har jägarförbunden ett oerhört stort ansvar.
Reply to this